Spegel & spegellös

Ordet spegelreflexkamera och systemkamera har använts om samma produkt men det behöver inte vara så, i synnerhet inte idag när vi ser tre olika tekniker på marknaden för den vanliga konsumenten, amatören och yrkesfotografen. Den konventionella kameran med spegel, den spegellösa och den nyuppväckta tekniken med en halvt transparent spegel.

Vad skiljer?

Varför har man en spegel i kameran? För att du ska se bilden i sökaren så kan man enkelt säga att bilden går genom optiken via en spegel och ett prisma till sökaren där du ser bilden. När du tar en bild så blir det svart en kort stund i sökaren eftersom spegelns fälls upp och ned för att bilden ska gå till bildsensorn. Även autofokusen ska kunna arbeta utifrån bilden som kommer upp från spegeln, annars skulle autofokus-modulen vara i vägen för bildsensorn. Därav en spegel.

Spegellöst. Dessa har alltså inte spegel och autofokusen fungerar utifrån en kontrastdetektion på bildsensorn. Den går på den bild som sensorn plockar upp och sätter fokusen genom att mäta kontrasten i en del av bilden. Det tar mycket processorkraft och det blir således långsammare. Än så länge. Fördelen är att kamerorna blir mindre och smidigare. Processorer blir bättre och billigare men i dåligt ljus eller vid seriebildtagning så kan det bli märkbart sämre eller inte hänga med riktigt.

Transparent spegel. Canon har haft detta tidigare men nu är det Sony som använder denna teknik flitigt. Man har en spegel som reflekterar nog mycket information upp till autofokusmodulen så hastigheten bibehålls på en hög nivå samtidigt som merparten av bilden går till sensorn. Dessutom slipper man att spegeln rör sig, alltså en mekanisk konstruktion mindre. Man förlorar något i ljus in till sensorn men brushantering och känslighet på bildsensorer har blivit bättre så det är knappt märkbart faktiskt.

Vad tror du är den bästa lösningen i framtiden?