Första känslan...

Som jag skrivit tidigare så testar jag nya Panasonic LX5 nu ordentligt och tog hem den igår för att påbörja ett verklighetstest. Tänkte sammanfatta lite av mina första intryck.

Med två små barn hemma så vill man ha en kompaktkamera som står redo hela tiden. Som tidigare ägare av Nikon P5100 och P6000 samt Canon Powershot S90 så har jag några referens bland de modernare superkompakterna, och det första som slår mig är känslan. S90 tar mycket bra bilder och är kompakt, men LX5 känns som ett mellanting mellan just S90 och G11. G11 är ju fantastisk i greppet och ergonomiskt medan LX5 spöar S90 i just greppet. Panasonic har nog satsat för att just locka kunderna som hamnar emellan. Det trevliga i kråksången är att det nu finns en handfull riktigt kompetenta kompaktkameror, dit även några av Ricohs modeller kan räknas in. Men jag kan kortfattat säg att första dygnets hantering gör mig lite småkär...

Så utan att prata bilder och bildkvalité kan jag hittills säga att LX5 känns som en riktig kompakt, men proffsig nog för att skapa habegär, och ergonomin är den bästa i klassen. Tyngden och kvalitékänslan är på topp och det nya bakre vridhjulet, perfekt!

Mer om bilder, meny och hantering återkommer jag till.

/Tobias