Fotohistoria: Olympus M-1

Denna gång handlar det om en riktigt sällsynt kamera, Olympus M-1. Den tillverkades från 1971 fram till februari 1973. Detta är en helt manuell och en helt mekanisk kamera med inbyggd ljusmätare.

Just på denna kamera är vi betydligt mer detaljerade i beskrivningen eftersom informationen finns tillgänglig och för de riktigt intresserade så är skillnaden mellan M-1 och OM-1 mycket större än de flesta tror.

Leica ansåg att Olympus trampade in på namnet M-1 som Leica använt sedan 1959 så Olympus ändrade namnet till OM-1

Systemet bestod av kamerahuset M-1 samt objektiven M-System Zuiko 28/3,5, 35/2,8, 50/1,8, 50/1,4, 55/1,2, 100/2,8, 135/3,5, 200/4,0, 75-150/4, VST-1, Auto Bellows och Varimagni finder. Det var ett rätt komplett system redan då. Dessa objektiv döptes senare om till OM-system men var samma konstruktioner.

Olympus passade på att göra hel del tekniska förändringar i och med att OM-1 MD föddes. Till det yttre så är största skillnaden uttag för motordrift i bottenplattan på OM-1. M-1 använde ett annat bakstycke, eller filmlucka som en del kallar det, och själva tryckplattan är mindre på M-1: 51,5 x 38mm medan OM-1 har 60,5x 38,5mm. Avståndet mellan armarna som håller tryckplattan är 45mm på M-1 och 52mm på OM-1. På baksidan av tryckplattan finns en kod för vilken fabrik kameran är tillverkad i och även kod för tillverkningsmånad och år. Även mekanismen till lucköppningen skiljer något. Frammatningsarmen har lite annat tumgrepp. M-1 använder spårskruvar till bajonetten medan OM-1 använder kryss.

På insidan skiljer en del. Det är då vissa förbättringar och en del förändringar som underlättar tillverkningen. På kretskortet under toppkåpan sitter fyra motstånd till ljusmätningen. På M-1 fanns även den fjärde resistorn, R4, som gjorde att man kunde justera ljusmätningen på 1/16 steg, men det ansågs onödigt så den fjärde resistorn ströks. Kretskortet var dock detsamma.

På M-1 fanns en krets som gjorde att mätarnålen dök när ljuset var för lågt för att mätas korrekt. Den funktionen var avsedd för att varna fotografen att ljuset låg utanför mätcellens mätområde. Även om det fungerade så hände det ibland att mätaren slogs av permanent. Denna krets togs bort på OM-1. M-1 använde andra mätceller än OM-1. De som satt i OM-1 var lättare att kalibrera då de hade högre resistens. Det är lätt att identifiera vilken fotocell som är monterad då den äldre i M-1 hade röd-svart-grönt kablage medan i OM-1 var röd-svart-rosa. De senare M-1 hade hål i chassits nedre del, dvs innanför bottenkåpan, förberedda för att montera kontakter avsedda för motordriften.

Alla M-1 och alla objektiv i M-serien tillverkades i Suwa Japan. M-systemet såldes framförallt i Japan och Hong Kong men också till Tyskland. Sedan dess har kamerorna och objektiven spridits över världen. Bilden är från vår egen samling.

Här fick du alldeles för mycket detaljer vilket leder till ett härligt onödigt vetande. Ramlar du över en M-1 till vettigt pris så köp den, de är väldigt sällsynta.

/Thomas