CyberPhoto Content Partner: Magnus Winbjörk

Magnus lyfter fram det vackra och unika med vår fjällvärld högst uppe i vårt land. Magnus, som bor och verkar i Gällivare kommun,driver ett populärt konto på instagram och för dom som själva vill uppleva magin i norr så tar Magnus emot gäster vilka han guidar i denna fantastiska miljö.

Vi är glada att samarbeta med Magnus och att få visa upp några av alla hans vackra bilder.

Hur kom det sig att du började fotografera?

Jag har vart intresserad av foto under hela mitt liv. Jag har genom åren haft väldigt många intressen, allt från att producera musik till att ha byggt racemotorer till bilar på väldigt hög nivå. Oavsett vad så har den röda tråden genom allt handlat om att skapa någonting, använda sin kreativitet och energi för att åstadkomma någonting genom skapande. Foto har alltid funnits där men har till en början inte haft prio 1 då andra intressen tagit mer av min tid. Men på senare år har jag börjat värdesätta naturen mer och då jag ofta befinner mig ute i vår fantastiska natur vi har här i norra Sverige så har fotot vuxit mer och mer. Sen några år är foto min självklara intresse, någonting jag verkligen brinner för. Jag har aldrig förut under mitt liv gjort någonting som ger mig så enormt mycket tillbaka som fotografering. Det får mig att växa som människa, det ger mig en inre harmoni och en balans i min tillvaro som jag med ord inte kan beskriva eller på något sätt värdera, det är så speciellt för mig. Därav lägger jag ner en enorm tid och energi på att fotografera och jag känner hela tiden att min inre glöd blir allt starkare och jag vill mer, vill ta mig ann nya utmaningar och vill hela tiden framåt.

Har du något oförglömligt fotoögonblick som du gärna berättar om?

Oj, de är så många.. vilken ska jag välja. Är ute så mycket så stöder ständigt på magiska oförglömliga händelser och ögonblick.

En speciell händelse jag minns extra bra är när jag en morgon vaknar upp i stugan i fjällen och det är helt vitt ute, molnigt och vräker ner snö. Tanken var att jag den dagen skulle ha åkt ut för att fotografera landskap men det var bara att glömma, men positiv som man är tänkte jag att jag kan åtminstone bege mig till en dalgång i närheten vart de finns lite vegetation så man åtminstone kan se någonting då man får kontrast från träden i den vita snön, och där var tanken att jag kan försöka hitta några älgar att fotografera. När jag sitter på snöskotern påväg dit och bara har någon kilometer kvar så ser jag hur ett fjällmassiv på andra änden av en sjö börjar titta fram lite svagt ur den nästintill helt vita himmelen. Solen börjar spricka igenom och börjar belysa topparna lite. Överger direkt tankarna på älgarna och viker av ner mot sjön för att fort som tusan lyckas fota fjälltopparna innan de försvinner igen. När jag kommer ner på sjön har jag en liten ö mellan mig och fjälltopparna jag har i sikte och på vänstra sidan om ön kommer till min förvåning 3st älgar gående på rad. De går in bakom ön och jag ser direkt min möjlighet. Jag kör en bit närmare, lägger mig ner på backen och väntar på att de ska promenera mitt framför mig. När de kommer fram bakom ön har jag dem mitt emellan mig och de bergstoppar som man kan skymta i den vita himlen, nästan för bra för att vara sant. Bränner av några foton, skriker till så älgarna ser mig och alla tre stannar och vänder blicken mot kameran för en sekund för att sedan springa iväg. Efter det så vänder jag mig om för att sätta tillbaka kameran i väskan, det tar uppskattningsvis max 1 min. När jag sedan ställer mig upp och blickar tillbaka mot fjället är det återigen helt sålt av den vita himlen och älgarna är spårlöst försvunna. I stunder som dessa blir man ibland så tagen och berörd så man måste sitta ner och fundera över vad de egentligen var som hände. Hur gick det här till, var det någon där upp som gav mig detta eller hur tusan kunde allt slumpa sig så bra. Känslan när något sådant inträffar är obeskrivlig, det går inte få någon annan att förstå, man måste vara med och uppleva det själv. Här ser man även hur viktigt det är med ett positivt tankesätt och att man tar vara på alla möjligheter. Oavsett väder och vind så är chansen alltid 100% större att få en bra bild om man åker ut än om man tänker att det är ingen ide och så stannar man hemma.

Vad skulle du säga krävs för att bli en duktig naturfotograf?

För naturfoto är det i min mening en viktig sak som är så mycket viktigare än allt annat, vill nästan påstå att de är helt avgörande. Det är att ha ett positivt tankesätt och en positiv inställning. Ska man tex fotografera djur, säg att man vet av en skogsbilväg där de brukar gå att se björn när de just kommit ur idet och ungarna rör på sig mycket. Om man ställer klockat på 03.30 för att åka ut dit tidig gryning för att få en chans att se dem. Har man gjort det tex 8 ggr utan att man sett någonting hade de flesta nog tänkt att det är ingen ide. I det läget hade jag tänkt att om de krävs att man åker dit 20st tidigare mornar för att få se någonting så är det bara 12 kvar. Att ha de tankesättet är ett måste när de gäller djur, och även för natur då man ständigt är på jakt efter den magiska stunden då väder, ljus och alla andra förhållanden stämmer. Så tålamod, positivitet och sen att man faktiskt spenderar mycket tid ute i naturen är det absolut viktigaste. 

Sen rent bild (foto tekniskt) så har jag ett råd jag brukar ge till de flesta som frågar. Det är att grotta inte ner dig i ”regler” och kolla inte för mycket på nätet hur man ”ska” göra eller hur andra gör. Det finns inget facit och i de flesta tillfällen finns de inga regler som kan hjälpa dig även fastän de ibland är användbara. Mitt råd är att fota på känsla, gå alltid på känsla. Sen när du tagit bilder och tycker några är bra och några är mindre bra, stanna upp för en sekund och utvärdera dig själv. Vad har dessa bra gemensamt ? Varför känns inte dessa så bra ? Om man ständigt går på känsla och ständigt utvärderar sig själv så kommer man väldigt fort växa som fotograf och man kommer hela tiden träna upp sin förmåga att kunna se saker påverka bilden i förväg som man annars inte riktigt kan se förrän bilden är taget. Och det kommer även bli lättare att själv kunna påverka sin komposition på olika sätt som kan ge en avsevärd skillnad i bilden men utan att man ibland kan sätta fingret på varför.

Vad fotar du med just nu, någon favorit som sticker ut i fotoväskan?

Med undantag för några få speciella objektiv så fotar jag uteslutande med Sony. Sony kameror och Sony optik.

Under de senaste året är det Sony A7s iii och Sony A7R IV som varit mina arbetshästar. Jag har använt dem i princip dagligen och kan inte annat än säga att jag är så otroligt nöjd och slutar aldrig att imponeras över hur de levererar. Jag fotar väldigt mycket i enormt krävande situationer och förhållanden där man sätter på sig själv och sitt kunnande samt kamerans förmåga på prov. Ett exempel är norrskensfotografering, det är någonting jag lägger ner mycket stor energi på. Här vill jag verkligen slå ett slag för Sony A7s iii, och gärna ihop med Sony FE 24/1,4 GM eller Sony FE 20/1,8 G. Dessa är helt oslagbara vid foto och även vid filmning i mörker. Den kvalitet som denna kombon levererar är någonting speciellt, tror nog inte det finns någonting på marknaden som skulle kunna göra det bättre, är så nöjd. 

För landskap och djurliv har jag uteslutande använd Sony A7R IV, men har nyligen bytt till nya Sony A1. Sony A7R IV är ett mästerverk för att kunna leverera högupplösta natur bilder, och med ett dynamiskt omfång som är så imponerande. Jag har aldrig tidigare varit med om att man kan lyfta skuggor och mörka partier så mycket i efterbearbetningen och ändå behålla så mycket detaljrikedom och kvalitet. Vet man vad man gör, man kan kameran och man vet exakt hur mycket man kan tänja på gränserna vad som gäller över/under exponering så går det åstadkomma mästerverk med Sony A7R IV, speciellt i tillfällen var men tex fotar rakt mot solen och man samtidigt har en mörk förgrund eller andra svåra förhållanden. Har i skrivande stund inte hunnit prova ut Sony A1 nog mycket för att ge en ärlig bedömning av den i helhet, men har hunnit prova den på lite djur, älgar och fåglar, och autofokusen är fenomenal, att kunna leverera en sådan hastighet både vad gäller autofokus och även seriebildtagning i kombination med hög upplösning öppnar upp en helt ny värld, ett helt nytt sätt att kunna tänka vad gäller att fotografera av tex djur. 

Vad gäller optik så är jag nöjd med alla Sonys optik, en favorit just för mångsidigheten och för att den används flitigt är Sony FE 24-105/4 G OSS, otroligt bra kvalité för att vara en zoom med de omfånget. Har man inte behov av bländare f/2.8 och man funderar på en alround optik som täcker det mesta är den ett solklart val. Sen efter behov kan man kombinera den med tex 16-35mm eller 100-400mm beroende på vad man prioriterar och har användning för.

I fjällmiljö med stora vyer fotar jag mestadels med långa tele, gillar att komponera med långa telen när man på ett lekfullt och utmanande sätt kan trolla med förgrunder och perspektiv. Sony FE 100-400/4,5-5,6 GM OSS är nog min mest använda optik för de ändamålet. I lite tightare terräng är Sony FE 16-35/2,8 GM min mest använda optik. Trode inte man kunde få sådan skärpa ur en vidvinkel zoom, mycket imponerande. Och gillar man att komponera med solen så är den helt fantastisk.

Vad gäller favoriter i övrigt så vill jag påstå att de mest imponerande optiken jag använder är som Sony FE 24/1,4 GM. Sony FE 135/1,8 GM och Sony FE 400/2,8 GM OSS. De tre är verkligen i en klass för sig. De presterar otroligt bra i allt jag använder dem till. Sony FE 24/1,4 GM för landskap, speciellt nattfoto är så imponerande, är så roligt att ha en f/1,4 optik och faktiskt kunna använda den på f/1,4 och inte behöva blända ner. Sony FE 135/1,8 GM för porträtt, djur, bröllop, fenomenal optik och man ser verkligen på slutresultatet att det har någonting extra. Sony FE 400/2,8 GM OSS är min arbetshäst vad gäller djurfoto. Och i kombination med en högupplöst kamera som Sony A1 eller Sony A7R IV blir det en kombo jag verkligen gillar. 

Jag fotar mest djur i gryning och skymning när ljuset inte är helt optimalt. Här öppnas en helt ny värld tack vare denna kombo, ett helt nytt sätt att tänka. Om man skall fota djur som är skygga, fåglar som är små eller vad som så vet vi alla att man helst hade behövt 600mm, kanske tom 800mm eller än mer. Men tyvärr är ju allt en fråga om kompromiss. Har man en 24mp kamera, fotar i grynin/skymning och man behöver en 600 eller 800 mm optik för att ”nå fram” till djuret så hamnar man snabbt i en situation vart man tvingas kompromissa både med slutartider och iso då ett 600mm och 800mm objektiv sällan är speciellt ljusstarka. Har man här en 400mm optik blir resultatet att man kanske måste beskära bilden oönskat mycket och man stöter snabbt på en begränsning med 24mp. 

Men med en kamera som tex Sony A7R IV tänker jag alltid ljus i första hand, alltid!!  Om man behöver f/2.8 eller f/4 för att slippa kompromissa med slutartider och iso så skaffar man en f/2.8 eller f/4 optik, om budget sen tillåter en 300mm eller 400mm är mindre avgörande. Med ett ljus starkt objektiv kan du säkerställa att du alltid har en skarp och bra bild då du kan säkerställa korrekt slutartid och inte galet höga iso tal. Och med 61 mp kan du beskära ganska mycket. Jag kan tex med Sony FE 400/2,8 GM OSS beskära till motsvarande 600mm och ändå ha ca 27mp kvar! Ihop med 1,4x tele och sedan 1,5x beskärning (asps mode) så får blir det hela 840mm/f4 och 27mp Helt otroligt! Vill verkligen rekommendera att köpa ett så ljusstarkt objektiv som möjligt ihop med någon av dessa högupplösta kameror. Brännvidden kommer inte längre i första hand, är en klen tröst att ha lång brännvidd och ”nå fram” om bilden blir oskarp pga för lång slutartid eller galet brusig pga för hög iso. Detta är bara mitt personliga tankesätt och hur jag har valt att jobba och prioritera, finns inget rätt eller fel när det handlar om foto och kompromissa, allt handlar om vad som passar dig bäst. För mig är detta ett vinnande koncept.

Glöm inte att gilla och följ om du vill se fler av Magnus inspirerande bilder!
@Winbjorkphoto @cyberphoto_se