Bokehparty

Innan vi börjar så är det bäst att förklara att dessa bilder var en test för att se hur objektivens bokeh presterar vid porträtt. Alla bilder är tagna med Fujifilm GFX som har en mellanformatssensor. Jag kan lätt beskära ner dem till fullformat, men jag vill få ut maximal effekt ur objektivet. Någon bild är lite beskuren i sidled för att centrera motivet. Med grönt överallt så är det lätt att få in grönstick i ansiktet. Om man har tid och lust så är det ganska lätt fixat, men inte heller det var någon prioritet denna gång. Viss bokeh som vi ska titta på här så älskar man eller så ogillar man den. Tyck som du vill. Titta gärna på dessa bilder på en dator, helst med minst 4K-skärm, för att verkligen uppleva den härliga bokehn. Alla bilder är självklart tagna på full öppning. Klicka på bilden om du vill se någon större. Då kör vi igång!

 

Fujinon 55/2,2 är en mästare på bokehbubblor. En billig kit-optik som till stor del är byggd i plast. Den har inte heller Fujis berömda EBC-behandling. Bländarringen är i plast, och fokuseringsringen likaså. De ligger väldigt lågt i pris på begagnadmarknaden. Du får betala typ 50-200kr för ett fungerande exemplar, men kolla så att fokuseringsringen är hel, många har spruckit. Optiken har M42-gänga och bör vara från 70-talet någon gång.

 

Fujinon 55/2,2. Här har jag satt motivet på sidan för att kunna se bokehbubblorna fullt ut. Fascinerande!

 

Fujinon 55/2,2. Härliga runda fina bubblor med ljus kant. Underbart! Och galet!

 

Fujinon 55/2,2. Då går vi riktigt nära. Inte så bra för porträtt att gå för nära med 50mm brännvid men i vetenskapens namn så gör vi det ändå.

 

Fujinon 55/2,2. Varför inte ta en titt endast på bokehbubblorna? Du kan ändra storleken på bubblorna genom att fokusera, men då gäller det också att ha motivet på rätt avstånd så att det blir skarpt. Nu hade jag som du ser inget huvudmotiv på just denna bild.

 

Fujinon 55/2,2. Här har jag redigerat bilden för att poppa lite mer. Men här blir objektivet bara mediokert och inget spännande alls.

 

Fujinon 55/2,2. Här kraftigt beskuren. Typ okej skärpa. Helt okej bokeh. Jag har inte redigerat bilden nämnvärt, den skulle mått bra av funktionen "Ta bort dis" i Lightroom då det ligger en slöja över bilden. Klicka på bilden för att se hela i full upplösning.

 

Fujinon 55/2,2. På f/2,2. Beskuren till fullformat. Okej skärpa i mitten men det ligger som en slöja över bilden. Denna bild är helt oredigerad. Jag provade med funktionen "ta bort dis" i Lightroom och intrycket på bilden gick från obehaglig till klart godkänd, men som sagt här är den helt obehandlad.

 

Fujinon 55/2,2. På f/8. Beskuren till fullformat. Bra skärpa men det ligger ändå som en slöja över bilden. Denna bild är helt oredigerad. Jag provade med funktionen "ta bort dis" i Lightroom även på denna bild och intrycket på bilden gick från obehaglig till klart godkänd, men som sagt här är den helt obehandlad.

 

Zenit Helios-44 58/2. En rysk optik som tillverkades i olika versioner från 1958 till 1992 enligt vissa uppgifter, men 44M-7 kom 1993 så de måste ha fortsatt ett bra tag till. De tillverkades av KMZ, MMZ och Jupiter. Berömd för sin tunnelbokeh. Objektivet är en kopia av Zeiss Biotar 58/2. Det exemplar vi har borde vara från ungefär 1960. Första versionen hade 13 bländarblad och en närgräns på 0,7m nästa version som hade samma namn är den vi har, med 8 bländarblad och en närgräns på 0,5m. Den optiska konstruktionen av typ Anastigmat med 6 element i 4 grupper. Vårat exemplar har ett serienummer som börjar med 0, det ska innebära att den var tillverkad till fabriksledningen, och det i sin tur innebär att det är ett extra bra exemplar. Kvaliteten kan variera en hel del på ryska objektiv. Dessa ligger på 50-500kr, beroende på skicket och var man köper. Man kan göra dessa objektiv ännu mera galna genom att skruva bort frontlinsen och vända på den och skruva fast den. Vi har självklart provat. Det kan du se under inlägget "Bokehbubblor" här i Captain's Logg..

 

Zenit Helios-44 58/2. En rysk optik från 60-talet. Berömd för sin virvelbokeh. Ja, du ser på bilden exakt vad som avses.

 

Zenit Helios-44 58/2. Bild tagen lite närmare motivet. Fortfarande en härlig virvelbokeh.

 

Zenit Helios-44 58/2 på max närgräns. Klicka på bilden för att se hela i full upplösning. Här kraftigt beskuren. Typ okej skärpa. Fin bokeh. Jag har inte redigerat bilden nämnvärt, den skulle mått bra av funktionen "Ta bort dis" i Lightroom då det ligger en slöja över bilden. Klicka på bilden för att se hela i full upplösning.

 

Zenit Helios-44 58/2 på f/2. Redigerad och beskuren. En bild från tävlingen Toughest i Umeå. Ja, du ser en människa komma upp ur vattnet. Det var lite kul att stå bland alla Canonfotografer som alla hade 70-200/2,8 och en eldhastighet på massor av bilder per sekund, och köra en långsam GFX med en manuell sovjetoptik från 60-talet. Sedan åkte en teleopptik med autofokus på men det var kul att köra lite oldschool.

 

Zenit Helios-44 58/2 på f/2. Ahh, här blev det mysigt med virvelbokeh. Bilden redigerad och beskuren.

 

Zenit Helios-44 58/2 på f/2. Redigarad och beskuren. Här blev virvelbokehn ännu härligare. Åh, det här gillar jag mycket! 

 

Zenit Helios-44M-4 58/2. Också berömd för sin virvelbokeh. Objektivet är en kopia av Zeiss Biotar 58/2. Detta exemplar som är version 4 som har bättre motljusegenskaper än tidigare versioner, då tack vare sin antireflexbehandling. Vårat exemplar är tillverkat 1989 vilket man kan se på serienumret två första siffroor som anger årtalet. Dessa ligger på 50-500kr, beroende på skicket och var man köper.

 

Zenit Helios-44M-4 58/2. Även denna har en härlig virvelbokeh.

 

Zenit Helios-44M-4 58/2. Motivet lite närmare och fortfarande en härlig virvelbokeh.

 

Zenit Helios-44M-7 58/2. Även denna är berömd för sin virvelbokeh och ska vara den skarpaste och bästa av Helios 58/2-objektiven. Dessa började tillverkas 1993, så hur kan då serienumret börja på 81? Jo, därför att alldeles för många Helios 44M-7 är fejk. Det är gamla 44M som fått en ny ring som säger 44M-7. Detta är alltså en fejk-7. Så detta är helt klart en Helios 44M från 1981. 44M ligger på 50-500kr, beroende på skicket och var man köper, medan äkta 44M-7 ligger på 400-800kr. Jag kollade lite på en känd auktionssida och det kändes som de flesta var fejk faktiskt. Ska du köpa en 44M-7 så måste serienumret vara över 93 på två första siffrorna gör att den ska vara äkta. Det är ingen garanti att det stämmer men verkar vara ett rätt säkert sätt att veta. Byta frontring är lätt, men att byta delen som har tillverkningsnumret är dyrt och komplicerat, och därför inte lönsamt för skurken att göra på en så pass billig optik.

 

Zenit Helios-44M-7 58/2, fast egentligen en Helios-44M som vi skrev tidigare.  En härlig virvelbokeh.

 

Zenit Helios-44M-7 58/2, fast egentligen en Helios-44M som vi skrev tidigare. Motivet lite närmare på denna bild. Fortfarande en härlig virvelbokeh.

 

Mitt i all galenskap ska vi även kolla på en galet dyr optik. Nu pratar vi inte om 100kr utan om 117000kr, och begagnade ligger på kring 80000kr.

 

Leica Noctilux 50/0,95 Asph. Jag är stygg som inte beskär ner den till fullformat, men jag är inte ute efter teknisk perfektion här utan mer konstnärlig kreativitet. Detta är en tekniskt mycket bra optik. Men den tecknar inte up mellanformat, något som den aldrig var avdsedd att gära heller och vi snackar dessutom om hela 0,95 i ljusstyrka. 

 

Då sansar vi oss igen och tittar på Fujinon 100/2,8. Inte helt lätt att få tag i, och priserna varierar kraftigt. 200-2000kr beroende årsmodell och skick. Vårat exemplar är av senare modell. Vi har testat det tidigare och bildkvaliteten är mycket bra. Ramlar du över ett sådant till vettigt pris så köp det. Litet och smidigt är det också. Torde vara tillverkad i slutet av 70-talet. Här har vi ett bra porträttele. Så låt oss se ett par porträtt med ett 40 år gammalt Fujinonobjektiv. Dessa objektiv har en liten styrklack på bländarringen som vi slipat bort för att passa på vår Kipon M42 till GFX adapter. Annars går det inte att skruva in objektivet helt i gängan.

 

Fuji EBC Fujinon-T 100/2,8. Här syns helt klart varför ett tele passar bättre för porträtt då ansiktet blir mer proportionellt.

 

Fuji EBC Fujinon-T 100/2,8. Inte lika galen bokeh som de andra. Men galet bra för att vara en 40 år gammal och rätt billig optik.

Man kan har roligt med objektivs speciella egenskaper ibland. Bländar man ner alla dessa objektiv så blir skärpen oerhört mycket bättre. Jag är också imponerad över hur bra dessa fullformatsobjektiv faktiskt tecknar ut en mellanformatssensor. Jag kommer helt klart att använda alla dessa objektiv igen under "verkliga" förhållanden.

Text och bild: © Thomas Lövgren

2018-05-25