Olympus M.Zuiko Digital 8mm f/1,8 PRO Fisheye (för Micro 4/3)

Olympus M.Zuiko Digital 8/1,8 PRO Fisheye

Olympus mycket ljusstarka fisheye-optik för micro 4/3-systemet. Förutom den fina ljusstyrkan på f/1,8 så är detta marknadens första damm- och stänkskyddade fisheye. Man kommer också att utveckla en UV-port så att optiken kan användas med Olympus undervattenshus. 

Raktecknande
M.Zuiko Digital 8/1,8 PRO Fisheye är allt annat än raktecknande eftersom det är en så kallad fisheye-optik. Men med ny firmware i Olympus E-M1 Mark II får man tillgång till en funktion i kameran som omvandlar bilden (i JPEG) till raktecknande på digital väg. Korrigeringen sker i realtid med försumbar fördröjning. Skärpan nära kanter och hörn samt bildvinkeln påverkas så klart till det sämre, men i centrum av bilden är skärpan minst lika bra som innan. Bildexempel på detta finner du längre ner på sidan.

 
Bländare f/7,1.

Allmänt
Olympus M.Zuiko Digital 8/1,8 PRO Fisheye är en förhållandevis liten och smidig fisheye-optik med mycket god kvalitetskänsla. Skalet och bajonettfattningen är av metall. Fokusringen går mycket mjukt och fint, och autofokus fungerar snabbt och i princip ljudlöst. Motljusskyddet är integrerat och går ej att ta bort.

Bländare f/7,1 (fokuserat på förgrunden). 

Bildkvalitet
Skärpan är mycket bra redan på f/2,8 över i stort sett hela bilden, och absolut godkänd även på full glugg f/1,8. Runt f/5,6-f/8 blir det skarpt från hörn till hörn (bortsett från varierande skärpedjup förstås).  (Mindre bländare än f/8 rekommenderas ej eftersom diffraktion uppstår från bländare f/11 och mindre, vilket påverkas i högsta grad av den mindre Micro 4/3 sensorn. Diffraktion uppstår givetvis i optiken, men ju mindre sensor desto tidigare blir det märkbart i bilderna).

Det är inte helt fritt från kromatisk aberration, men det är förekommer i en försvinnande liten mängd. Även vinjetteringen är försumbar, och distorsionen givetvis mycket kraftig eftersom det handlar om en fisheye-optik.

Motljusegenskaperna är mycket bra med tanke på objektivets extrema bildvinkel. 

Plus- och minus-egenskaper samt slutsats finner du som vanligt längst ner.

Bländare f/2,8.

 

Bländare f/8.

 

Bländare f/8.

 

Bländare f/7,1.

 

Bländare f/5,6.

 

Bländare f/8.

 

Bländare f/5,6.

 

Bländare f/8.

 

Bländare f/7,1.

 

Bländare f/2,8.

 

Bländare f/3,5.

 

Bländare f/5,6.

 

Bländare f/5,6.

2018-06-05. Uppdaterat test med bilder från E-M1 Mark II som med ny firmware ger möjligheten att omvandla bilden till raktecknande.

Vill du se bilderna i full storlek, klicka här ->> | och här - >>

Fler bildexempel:

Med korrigering ->>

Samma bild som ovan utan korrigering ->>

Med korrigering ->>

Samma bild som ovan utan korrigering ->>

Plus
+ Mycket bra skärpa runt f/2,8-f/5,6
+ Bra skärpa på f/1,8 och f/8
+ Ljusstyrka f/1,8
+ Välkorrigerad kromatisk aberration
+ Låg vinjettering
+ Bra motljusegenskaper
+ Tyst och snabb autofokus
+ Extremt kort närgräns
+ Känns välbyggt
+ Väderskyddad konstruktion
+ Behändig storlek och låg vikt

Minus
- Högt prissatt

Slutsats
Olympus M.Zuiko Digital 8/1,8 PRO är hittills det ljusstarkaste fisheye-objektivet på marknaden, och bildkvaliteten är också mycket hög. Gillar du mycket vidvinkel och effekterna som ett fisheye-objektiv ger, ja i så fall är detta ett mycket bra val.

 Testad av Mats 2017-07-07.

 

Micro 4/3 versus 35mm (fullformat)
Hur brännvidd, ljusstyrka och skärpedjup hänger ihop med olika sensorstorlekar är inte alltid så lätt för den som inte är insatt. Det är ju inga kunskaper som man föds med direkt, och eftersom vi märkt att det ofta förekommer missuppfattningar om vad som egentligen sker så ska vi försöka oss på att förklara lite kort om vad som påverkas eller inte. 

1: Brännvidd! Olika storlekar på filmformat är inget nytt och har förekommit långt innan den digitala kameran ens var uppfunnen, och brännvidd är faktiskt alltid brännvidd oavsett film- eller sensorstorlek. Det är alltså inte brännvidden i sig som förändras i takt med storleken på film eller sensor, utan endast bildvinkeln, och där ex.vis en mindre sensor ger en snävare bildvinkel, men som då ger samma effekt och bildutsnitt som om brännvidden vore längre. Exempel: 25mm brännvidd på en Micro 4/3-kamera eller ~31-33mm på en APS-C (vilket varierar beroende på kameratillverkare), ger motsvarande bildvinkel som ett 50mm normalobjektiv på en 35mm-fullformatskamera. Inget format är rätt eller fel, men 35mm har blivit ett mer vedertaget format som man gärna utgår ifrån eftersom det är det vanligast förekommande bildformatet sedan lite drygt 100 år tillbaka, och det många idag kallar "fullformat" eller småbildsformat som det kallades innan digitalkamerorna tog över. Men en normaloptik för en inbiten mellanformatsfotograf ligger istället på brännvidder runt ~80-100mm, lite beroende på varierande sidförhållanden från 6x4,5 till 6x9 cm osv. Så vilken brännvidd som anses vara "rätt" beror mest på vilket bildformat man är van att tänka i, men glöm inte att brännvidd är alltid brännvidd utan någon som helst hänsyn till film- eller sensorstorleken.

2: Ljusstyrka! Objektivets ljusstyrka påverkas aldrig av olika sensorstorlekar, (vilket tyvärr många fått om bakfoten). Ett 50mm f/1,4 objektiv ger exakt samma slutartider på samma bländare och ISO-tal oavsett om det sitter på en Micro 4/3 kamera eller fullformatskamera, men naturligtvis bara så länge det inte finns ljusa och mörka partier i motivet som påverkar exponeringen pga den förändrade bildvinkeln och utsnittet. Mäter man ljuset mot t ex ett enfärgat gråkort under exakt samma ljusförhållanden och med samma bildutsnitt så kommer också exponeringen att bli densamma. Men F-ljusstyrkan som tillverkarna uppger på objektiven är sällan exakta, så det kan skilja något tredjedels steg hit eller dit.

3: Skärpedjup! Med samma brännvidd och samma bildutsnitt så påverkas skärpedjupet till det större ju mindre sensorn är, och skillnaden i skärpedjup mellan Micro 4/3 och fullformat är ca 2 bländarsteg. Man får alltså en suddigare för- och bakgrund på bländare f/1,4 med t ex 50mm på fullformat än vad man får med samma objektiv och bländare på en Micro 4/3 och APS-C kamera. Men detta gäller alltså bara så länge bilden har samma utsnitt, och för att få samma utsnitt med en mindre sensor behöver man öka avståndet mellan kamera och motiv och därmed ökar även skärpedjupet. Ifall man däremot står kvar på samma punkt och fotograferar med 50mm brännvidd på samma fokusavstånd och bländare med båda kamerorna, så kommer inte skärpedjupet att skilja nämnvärt mellan Micro 4/3 respektive fullformat. Det som istället händer är som tidigare nämnt att bildutsnittet förändras till en snävare bildvinkel och det ger upplevelsen av att brännvidden ökar.

4: Diffraktion! Är en effekt som uppstår i objektiven på små och riktigt stora bländaröppningar, och som oftast resulterar i synbart försämrad skärpa och detaljåtergivning (kan dock variera kraftigt beroende på hur skarpt objektivet är på respektive bländare, vilket också varierar mellan olika objektiv). Diffraktion påverkas också precis som skärpedjupet till viss del av sensorstorleken, och ungefär i samma skala som brännvidden, dvs 2 bländarsteg mellan Micro 4/3 och fullformat där f/8 motsvarar f/16 i diffraktion, men till skillnad från skärpedjupet så är diffraktion mer konstant och varierar inte mellan olika brännvidder och fokusavstånd på samma sätt.

5: Närgräns! En annan fördel som automatisk uppstår med ett mindre sensorformat är att närgränsen minskar och förstoringsgraden ökar. Som exempel kan vi ta en 300/4 optik till Micro 4/3 och jämföra det med en 600/4 för fullformat som båda ger samma bildutsnitt på respektive format. Närgränsen på fasta 300mm objektiv ligger vanligtvis runt 1,5m, medan 600mm-objektiv har en närgräns på närmare 4,5m. Det går alltså att få små motiv som t ex småfåglar att täcka upp en större del av bilden tack vare kortare närgräns och mindre brännvidd.

6: Brusegenskaper! Att bildbruset ökar i takt med högre ISO-tal och små sensorer med en högre pixeltäthet är nog knappast någon nyhet idag, så är det och kommer förmodligen mer eller mindre alltid att vara. Men den digitala tekniken går hela tiden framåt med stormsteg och skillnaderna i brusnivåer mellan olika sensorstorlekar har faktiskt minskat senaste åren rätt rejält, särskilt så länge man inte går upp på allt för höga ISO. På låga ISO runt 100-200 kan det det idag vara betydligt svårare att avgöra vilken sensorstorlek som använts genom att bara titta på bilderna, och i vissa fall ända upp till ISO 1600-3200 eller ännu högre. Men detta skiljer också väldigt mycket mellan olika kameramodeller och tillverkare, det finns liksom ingen direkt regel att gå efter och brusnivåerna följer heller inte "cropfaktorerna" i lika hög grad som gäller för objektiven och dess brännvidder.

Allt det här kan säkert kännas lite krångligt och svårt att ta in för den som inte redan är insatt, men vi tycker att detta är viktigt att känna till och att dessa egenskaper heller inte är några problem i praktiken. Det handlar snarare om att tänka rätt och utnyttja de egenskaper som påverkar skärpedjupet på bästa sätt. Många har t ex fått för sig att man inte kan fotografera porträtt med kort skärpedjup med en Micro 4/3 kamera, vilket ju inte stämmer alls med verkligheten, och tänker man tvärtom så skulle man inte ju kunna fotografera t ex landskap med stort skärpedjup med större sensorer heller, vilket också är en felaktig uppfattning.