Välj rätt teleskop / stjärnkikare för dig som är nybörjare

Vi ska hjälpa dig att hitta den stjärnkikare som kan passa till dig. Längre ner på denna sida så föreslår vi fyra stjärnkikare som är bra att börja med men som ändå är tillräckligt bra för att användas på ett bra sätt. Man kan inte gå för lågt i pris för då blir det inget nöje med dem. Vi föreslår även fyra andra stjärnkikare som är nästa nivå av kvalitet ifall du vill ha något bättre än en bra nybörjarnivå men som fortfarande ändå är lättanvända.

Celestron har skapat en tämligen revolutionerande serie som heter "StarSense". Där använder du din mobiltelefon för att navigera på himlavalvet. Det gör att du behöver ingen tidigare erfarenhet alls för att se och hitta olika himlakroppar.

Hittills har det varit en tidskrävande och ibland komplicerad process att använda ett teleskop och att navigera på stjärnhimlen. StarSense Explorer ändrar allt, det är världens första konsumentteleskop som använder en smartphone-app för att göra proceduren lika enkel som ett klick. Denna avancerade teknik har tidigare bara varit tillgänglig för professionella observatorier.

Placera helt enkelt din smartphone i hållaren på teleskopet och starta StarSense Explorer-appen. Efter att ha anpassat din smartphone till teleskopets optik, vilket är en mycket snabb procedur på cirka 2 minuter så visar appen en lista med de himmelsobjekt som är synliga från aktuell position. Välj ett objekt och pilar visar hur du ska rikta teleskopet på din smartphone-skärm. När objektet är klart att visas blir en ”bullseye” i appen grön.

StarSense Explorer är idealisk för alla som vill utforska galaxen. Appen har ett användarvänligt gränssnitt och detaljerade handledningar. Det är som att ha en egen personlig turistguide i universum. Lämna komplicerade stjärndiagram, oprecisa planetarium-appar och datoriserade fästen bakom dig. Det har aldrig varit lättare, snabbare eller mer exakt att hitta himlaobjekt. Efter att du satt upp teleskopet kommer du inom några minuter att navigera runt på stjärnhimlen.

 

Här är fyra stjärnkikare som är bra att börja med:

 

Här är fyra stjärnkikare som är nästa nivå i kvalitet men ändå är lättanvända:

Vill du lära dig lite mer om stjärnkikare så har vi här mer teknisk information om stjärnkikare. 

Vilken typ av stjärnkikare ska jag välja?

Det finns två huvudtyper av teleskop, och en tredje kombinationstyp. Dessa är:

Refraktorteleskop som använder en lins för att samla ljuset. Fördelen med detta är att kikartuben är förseglad och skyddad mot fukt och damm etc. Refraktorer ger i allmänhet också bättre upplösning jämfört med spegelteleskop. Det är emellertid svårt och dyrt att tillverka teleskop med stora linser för att samla mera ljus. Dessa teleskop brukar därför inte ha större linsdiameter än 10cm vilket begränsar teleskopets prestanda.

Refraktorteleskop är ett bra val för dig som vill få största möjliga bildkvalitet och kanske inte har behovet av att se dom mest ljussvaga objekten. Du kanske vill kunna koppla en kamera till teleskopet och få skarpa och bra bilder. Refraktorteleskop är också perfekta för dig som kanske vill kunna använda det även för jordbundna observationer då denna teleskoptyp lämpar sig väl för båtar, fåglar och annat spännande.

Reflektorteleskop använder en paraboliskt skålad spegel för att samla ljus. På detta sätt kan man kostnadseffektivt göra teleskop med större ljusöppning och bättre prestanda. De har också mindre problem med aberration är refraktorer. De kan dock tendera att bli större och mer otympliga att hantera. Den vanligaste typen av reflektorteleskop är Newtonsk reflektor som består av en spegel i "botten" av kikartuben samt en liten spegel nära ljusöppningen för att leda ut ljuset i sidan av teleskopet.

Reflektorteleskop är typen för dig som vill kunna se lite ljussvagare objekt till ett lite lägre pris. Du kanske inte är så noga med fotomöjligheterna även om du ändå kan ta någon bild om du vill, och det med rätt bra resultat. Teleskoptypen lämpar sig väl till studier av såväl våra grannplaneter som deep space-objekt. Vilka du kan se beror främst på teleskopets ljusöppning. Reflektorer finns i många olika modeller och passar alla, från nybörjare till avancerade.

Katadioptriska teleskop är en tredje typ av teleskop. Dessa är en kombination av de första två. De vanligaste är Schmidt-Cassegrain och en vidareutvecklad variant av denna; Maksutov-Cassegrain. Gemensamt för dessa är att de halverar längden på teleskopet genom att "dubbelvika" ljuset med dubbla speglar. Den stora fördelen med denna design är att man kan tillverka högpresterande teleskop utan att göra dem onödigt stora.

Katadioptriska teleskop är en mycket populär teleskoptyp som har en kapacitet till mycket bra bilder. Du kan få riktigt stora ljusöppningar i ett relativt kompakt format och med rätt typ av montering har du möjlighet att fotografera mycket ljussvaga objekt med riktigt bra resultat.
 

Begrepp kring stjärnkikare

När du läser om teleskop/stjärnkikare så kommer du ofrånkomligen stöta på olika begrepp som till en början kan vara svåra att förstå. Men för att hitta rätt i teleskopdjungeln så är det viktigt att ha en viss förståelse kring dessa begrepp. Här följer dom vanligaste begreppen och en förklaring över dess betydelse.

Ljusöppning (Aperture)
Detta är ett mått på diametern på den primära refraktorn/reflektorn. Desto större öppning desto mer ljus kan teleskopet samla. Detta är tveklöst den viktigaste och mest avgörande egenskapen hos ett teleskop som mer än något annat avgör prestandan på teleskopet. Desto större ljusöppning, desto mer ljus och desto mer ljus desto bättre blir bilden. Bildkvaliteten beror givetvis på teleskopets kvalitet i övrigt också men en liten ljusöppning kan man aldrig ge lika bra bild som i ett större teleskop.

Brännvidd (Focal length)
Detta är ett mått på avståndet från den primära refraktorn/reflektorn och dess brännpunkt, dvs där ljuset samlas i en punkt. I de flesta fall (men inte alla) är detta också ett ungefärligt mått på teleskopets längd. Desto större brännvidd, desto större förstoringsgrad är möjlig.

Förstoring (Magnification, Visual power)
Kraftig förstoring låter häftigt men förstoringsgraden är egentligen av mindre vikt när man studerar stjärnhimlen. Desto mer man förstorar desto mer begränsar man det infallande ljuset och därmed också bildens ljusstyrka, skärpa och kontrast. Mängden infallande ljus, mao ljusöppningen är det som framför allt begränsar förstoringsmöjligheten. En generell regel är att inte förstora mer än 20x per cm ljusöppning. Om man alltså har en 10 cm ljusöppning är förstoringar över 200x bortkastade. Förstoringen beräknas genom att dividera teleskopets brännvidd i mm med okularets brännvidd i mm. Ex: ett teleskop med 800mm brännvidd och ett okular med 25mm brännvidd ger alltså en förstoring på 800/25=32x.

När man betraktar stjärnor kommer man hur mycket man än förstorar ändå bara se en ljuspunkt. Stora förstoringar leder bara till oönskade diffraktionsstörningar som ses som ljusa ringar runt stjärnan. Som jämförelse kan nämnas att rymdteleskopet Hubble förstorar "bara" drygt 300x.

Ljusstyrka (Focal ratio)
Ljusstyrkan är ett mått på bildens ljusstyrka i förhållande till synfältet och erhålls genom att dela primära refraktorns eller reflektorns brännvidd med diametern (ljusöppningen). Anges oftast med ett "f/", kan också skrivas som "1:X". Tex f/8 och 1:8 anger alltså samma sak. Samma begrepp finns i kamerornas värld och ett lågt f-tal anger hög ljusstyrka. Ett teleskop med brännvidd 1000mm och ljusöppning 100mm har alltså ljusstyrka f/10. Teleskop med ljusstyrka kring f/10 är lämpliga för studier av månen och planeterna, f/8 är bra för allround-observationer. Om man vill studera ljussvagare föremål på himlen bör man ha ljusstyrka f/6 eller bättre.

Upplösningsförmåga (Resolution, Resolving power)
Detta anger teleskopets förmåga att återge detaljer och anges oftast i båg-sekunder ("). 60 bågsekunder är lika med en bågminut ('), 60"=1', och 60 bågminuter är lika med en grad, 60'=1°. Teleskopets upplösning beror även den till största delen på mängden infallande ljus men också på teleskopets optiska kvalitet i övrigt och på den omgivande ljusmiljön. Man bör tänka på att den upplösningsförmåga som anges i data för teleskopen är teoretiska data. I verkligheten kommer man sällan lägre än 1,0" pga yttre förhållanden som atmosfäriska störningar och ströljus. Som jämförelse kan nämnas att rymdteleskopet Hubble har en upplösningsförmåga på 0,1". Sådan upplösning kan bara erhållas utan störande atmosfär ute i rymden.

 

Fyra frågor som hjälper dig välja rätt teleskop/stjärnkikare 

När du ska välja ditt första teleskop/stjärnkikare så är det bra att först och främst fundera över några punkter:

1. Vad vill jag titta på? Är det månen och grannplaneter som är intressant i första hand eller är det mer avlägsna objekt som nebulosor, galaxer och stjärnhopar som lockar?

Den första frågan är helt klart viktig och här finns det en vanlig missuppfattning om att det är okularets förstoring som avgör vad du kan se. Det är dock så att teleskopets förmåga att samla ljus är det absolut viktigaste kriteriet för att kunna se långväga och ljussvaga objekt. Med andra ord, vill du kunna se en ljussvag nebulosa så krävs en stor ljusöppning som har förmåga att samla det svaga ljuset och göra bilden av nebulosan synlig för dig.

Teleskop med stora ljusöppningar blir totalt sett stora och tunga. Många väljer därför ett katadioptriskt teleskop för dessa ändamål eftersom teleskopets konstruktion gör dom kortare är andra typer. Detta kan vara viktigt att tänka på om det är så att du kommer att flytta teleskopet ibland.

2. Vill jag även kunna titta på saker nere på jorden?

Om du vill kunna använda teleskopet för fåglar, båtar eller liknande så krävs att man kompletterar teleskopet med ett rättvänt prisma eller väljer ett teleskop som visar en rättvänd bild redan från början. Därför är ett spegelteleskop olämpligt för detta då bilden du ser i ett sådant är upp och ner. Detta har ingen betydelse när du tittar på ett astronomiskt objekt men fåglar som flyger upp och ner kan ju vara lite tråkigt att se på. Välj därför en refraktor om du även vill titta på objekt nere på jorden. Dessa har dessutom fördelen av att ha linser vilket ger en skarpare bild.

3. Vill jag kunna fotografera genom teleskopet?

Att fotografera stjärnhimlen genom teleskopet är väldigt populärt. Att ta snabba bilder på ljusstarka objekt kan man göra med sin mobiltelefon och resultatet blir helt ok. Använd en bra fotoadapter som kan justera mobilen även i djupled. Celestron NexYZ är ett mycket bra val för detta.

Vill du däremot ta bilder med högre kvalitet samt på deep space-objekt så krävs det mycket mer av både teleskop, montering och kamera. Dom mest populära teleskopen för astrofoto är refraktorer och katadioptriska teleskop. Detta då bildkvalitén är högre i refraktorer men då ljusöppningen oftast är mindre i dessa så är ett katadioptriskt teleskop mest populärt när det kommer till att fotografera ljussvaga objekt.

För att kunna få dessa ljussvaga objekt på bild krävs långa exponeringstider. Totalt kan vi prata om timmar. Detta innebär att monteringen måste vara av en sådan typ att den klarar av att följa objektet exakt under en längre tid. Här kan vi exempelvis nämna modellserien Celestron Nexstar Evolution som, efter komplettering av en wedge, har dessa trackingegenskaper som krävs. Kortare exponeringar kräver dock inte lika avancerade monteringar.

4. Kommer jag ofta flytta på teleskopet?

Att man ibland måste flytta på teleskopet är lätt att glömma bort. Men om man bor i en stad så är det inte alltid helt optimalt att bara gå ut på balkongen och börja spana efter Andromedagalaxen. Vi påverkas dessvärre av massor av ljusföroreningar som kommer från all belysning som tillhör en stad. Detta påverkar möjligheterna för bra stjärnskådning. Därför kan det vara bra att tänka på att köpa ett något mindre teleskop om du till exempel måste åka buss för att komma till en mörk plats.

Klicka på bilden för att se den i full storlek!

Astronomi är en fantastisk hobby men med det stora utbud som finns så är det inte helt lätt att veta vad man bör tänka på. Vi hoppas att vi med denna information har gjort det lättare att välja teleskop.

Om ni har frågor kring teleskop och tillbehör så är ni alltid välkomna att höra av er till oss!