Fotografera månen

Denna bild tog jag 2024 med en Fujifilm GFX 100S II + Fujinon GF 500mm f/5,6. Bilden är självklart kraftigt beskuren. Här valde jag att behålla den lite gulaktiga färgen på månen som jordens atmosfär gav vid fototillfället. Jag valde att exponera och redigera bilden enbart efter ljuset på månen för att få en känsla av den mörka och kalla rymden. Egentligen så var himlen mer blå och lite ljusare medan själva månen var exakt som den ser ut på bilden.

Det tekniska
Tänk på detta när du tar en bild av månen så kommer du att få fantastiska bilder!

• Använd ett så stort teleobjektiv som du har tillgång till på din kamera.
• Använd ett bra stativ.
• Använd ett självutlösare eller fjärrutlösare för att undvika skakningsoskärpa.
• Använd en exponeringstid på minst 1/200s för att månen ska bli riktigt skarp.
• Använd gärna spotmätning om din kamera har det. Månen är extremt mycket ljusare än sin omgivning. 
• Saknar din kamera spotmätning så exponeringskompensera tills du får en bra exponering på månen.
• Om du har ett bra objektiv så använd full öppning eller ett stegs nedbländning för att inte få så högt ISO.
• Om du har ett objektiv som inte är skarpt på full öppning så blända ner det ett eller fler steg tills objektivet ger en bra skärpa. 
• Fotografera i RAW.

Självklart så går det att ta bra bilder på fri hand om du har ett objektiv med bra bildstabilisering och/eller ett kamerahus med bra bildstabilisering, och att du har en snabb slutartid. Det är ändå optimalt med stativ och självutlösare. Det finns hemsidor som föreslår exponeringstider på 1/15s och andra föreslår att du ska blända ner ända till f/11-22. Ignorera dessa då 1/15s ger inte en bra skärpa för att månen hinner förflytta sig på himlen under denna exponeringstid. Från bländare f/11 så får du oftast problem med diffraktion och f/16 - f/22 ger påtagligt sämre skärpa. Lustigt nog så vissa sidor som rekommenderar 1/125s och f/11 har tagit sina bilder på 1/250s och f/2,8. Ett bra modernt objektiv är skarpt och utan kromatisk aberration på full öppning. Möjligtvis kan du behöva blända ner ett bländarsteg. I regel så är det mest kantskärpan som ökar vid ett eller ett par stegs nedbländning och kantskärpan är helt ointressant för du kommer troligen att behöva beskära bilden en del då de flesta av oss inte har typ 3000mm objektiv utan mer kanske kring 200-600mm som mest. Prova dig fram. Ta bilder vid full öppning och sedan med ett eller två stegs nedbländning så ser du vad just ditt objektiv kan prestera. Jag rekommenderar också att ta flera olika exponeringar med t ex -1, -2 och -3 stegs underexponering så får du alternativ när du ska redigera dina bilder sedan.

Ju högre upp månen är desto mindre atmosfär behöver du fotografera genom och det ger skarpare bilder. När månen kliver över horisonten så ser du liknande värmedallring, det vet de flesta hur det ser ut, och det ger självklart sämre skärpa. Men skärpa är inte allt utan du kan ta riktigt mysiga bilder när månen ligger lågt också.

 

Denna bild tog jag 2020 och är tagen med Fujifilm GFX 100 + Fujinon GF 250mm f/4 + 1,4x teleconverter. Även här är bilden kraftigt beskuren. Här har jag utgått från hur verkligheten såg ut. Det blir väldigt stor exponeringsskillnad mellan månen och dess omgivning så det hjälper verkligen med en bildsensor som har stor dynamik. Med lite moln med i bilden så blir det en fin stämning.

 

Denna bild tog jag 2024 med en Fujifilm GFX 100S II + Fujinon GF 500mm f/5,6 på full öppning, 1/170s och ISO 12800. En supermåne kliver upp bakom horisonten. Bilden är självklart beskuren. Färgerna är precis som de var i verkligheten.

 

Vid månförmörkelser brukar månen kallas för blodmåne. En månförmörkelse är när jordens skugga täcker hela eller delar av en fullmåne. Denna röda färg uppstår genom att under månförmörkelse böjs det röda ljuset som passerar genom jordens atmosfär mot månen, medan det blå ljuset filtreras bort. Därför får månen ett blekrött sken under förmörkelsen. För att kunna se månförmörkelsen måste man vara på nattsidan av jorden när månen passerar genom jordens skugga. Bilden tog jag 2019 med en Fujifilm GFX 50S + SMC Pentax-A 645 600mm f/5,6. Bilden blev inte bra, troligen för att objektivet inte var skarpt nog eller att det tecknar röda spektrat i lite annat skärpeplan. Objektivet är sålt sedan flera år så det är ändå historia. Jag hoppas få ta en ny bild av en blodmåne framöver.

 

Sedan kan man ju använda månen på andra sätt i bilden. Det är som vanligt endast fantasin som sätter gränserna. Denna bild tog jag 2017 med en Leica SL + APO-Vario-Elmarit 90-280mm f/2,8-4.

 

Om man exponerar efter skuggsidan på månen så får man en sån här intressant bild. Vid normal exponering så hade man endast sett en månskära. Molnen befinner sig självklart i vår atmosfär men det ser ut som månen vilar mjukt på molnen. Jag tog denna bild 2015 med en Olympus E-M1.

Den måne som vi kallar för månen är ju egentligen lite för stor för att vara en måne utan är snarare en dvärgplanet. Det beror på hur vetenskapsmännen känner för att bedöma var gränsen går. Jordens andra "måne" är Cruithne men det finns tre liknande till: 2000PH5, 2000WN10 och 2002AA29. Går man ner i storlek så har vi kring 18000 små "månar". Så har vi 1, 5 eller 18000 månar eller ingen måne? Bra fråga, det beror på var kraven går för planet, måne och asteroid. Generellt tänker vi oss ändå en enda måne och den har det fantasifulla namnet: Månen.

Månen är på ett sätt en stor och rätt dålig spegel, för månen lyser ju inte som alla vet, det är solen som lyser på den och den reflekterar ljuset tillbaka mot oss. Jorden gör likadant mot månen. Men vilken reflekterar mer ljus? Det gör definitivt jorden. Månen är nämligen väldigt mörkgrå till färgen. När vi ändå är inne på förvirrande saker som ändå är fakta, så vilken färg är solen? Gul? Vit? Nope, den är faktiskt svagt turkos. Ska vi gå ännu längre? Vatten då? Blått? Grönt? Ingen färg alls? Vatten är svagt blått. Nu räcker det med förvirrande fakta. Det vi nog alla är överens om är att månen är otroligt vacker.

Jag önskar dig lycka till med din fotografering av månen!

Bild och text: © Thomas Lövgren

2024-08-16