Captains log

Pentax Takumar 200mm f/3,5

Denna optik har ett mycket gott rykte så jag har en del förhoppningar. Denna optik är också väldigt nostalgisk för mig då min pappa hade exakt ett sådant här objektiv som han använde på sin Beaulieu filmkamera på 70-talet.

Här har jag satt den på en Fujifilm GFX 100 via en Kipon adapter. Vissa testbilder är orättvist tagna på mellanformat medan vissa är beskurna till småbild/fullformat. Anges under respektive bild. Vill du se hur bilderna blir i småbildsformat, eller fullformat som det ofta kallas idag, så beskär du ner bilderna till 9552x6368 pixel. Inte ändra storlek på bilden utan ändra storlek på arbetsytan. Enda redigeringen från RAW till jpg var vinjetteringen.

Pentax Takumar 200/3,5 är en optik som i stort sett alla som använt den verkligen rekommenderar. Den tillverkades 1958-1965 så den är 62 år gammal. Den väger 1045g med stativfästet på. Den har hela 18 bländarblad vilket ger en perfekt rund bländaröppning på alla bländare. Minsta bländare är f/22. Filterdiametern är på 67mm. Den har 4 linselement i 4 grupper. Närgränsen är på 2,5m.

Bländare f/3,5. Bild tagen på mellanformat. Lite mjuk.

Bländare f/5,6. Bild tagen på mellanformat. Märkbart bättre. Funkar helt okej på fullformat här.

Bländare f/8. Bild tagen på mellanformat. Nu är mittskärpan bra. Kantskärpan lämnar lite att önska men är typ okej. Skulle säga att kantskärpan inte blir sämre även om vi ser ända ut på mellanformat jämfört med fullformat.

Bländare f/11. Bild tagen på mellanformat. Även om det brukar komma en del diffraktion vid dessa bländartal, så ser resultatet bra ut. Skärpan i mitten är bra, men saknar lite kontrast, det är dock lätt fixat i programvaran. Kantskärpan känns godkänd även på mellanformat. Nu hänger inte hörnen med på mellanformat, men det får man inte kräva heller.

Bländare f/3,5. Bild beskuren ner till småbildsformat/fullformat. En sådan här optik trivs sällan på max närgräns och så även på denna optik. Det är väldgt mjukt resultat här. Krämig bokeh, det gillas.

Bländare f/5,6. Bild beskuren ner till småbildsformat/fullformat. Det är lite mjukt men det ger hopp inför nästa bild med ytterligare ett stegs nedbländning. Fortfarande fin bokeh.

Bländare f/8. Bild beskuren ner till småbildsformat/fullformat. Tillräckligt bra skärpa. Riktigt bra för en optik som byggdes 1958. De 18 bländarbladen ger en perfekt rund bländaröppning som i sin tur ger en behaglig bokeh.

Bländare f/11. Bild beskuren ner till småbildsformat/fullformat. Ser helt okej ut trots begynnande problem med diffraktion. Fortfarande en fin bokeh.

Slutsatsen blir att denna optik var nog bland det bästa 200mm telen som fanns på sin tid. Det är fortfarande en bra optik men den har inte riktigt den skärpa och kontrast som krävs för en modern högupplöst fullformatskamera. Den gör sig nog bättre på en 24MP-kamera, med fullformats- eller APS-C-sensor. Men den har en fin bokeh på alla bländare, mycket tack vare sin runda bländaröppning, och det är ett plus i kanten. Detta var hur jag artigt försöker säga att den var inte så bra som jag hoppats på. Då tänker jag mest jämfört mot moderna 70-200/2,8-zoomar. Där har den inte en chans och skulle jag jämföra den med GF 250/4, som är en av världens bästa objektiv någonsin, så ja, då skiljer det ljusår i bildkvalitet. Vilket det också bör göra med tanke på ålder och prislapp.

2020-12-09