Captains log

Minolta MD 35-70mm f/3,5

Denna optik finns i tre versioner, 1978, 1981 och 1983, och detta är den senaste, den med macrofunktion. Leica Vario-Elmar-R 35-70mm f/3,5 bygger på samma optik. Hur lika eller olika de är vet jag inte exakt, man måste testa båda parallellt för att veta säkert. Hur mycket Leica och hur mycket Minolta styrt i konstruktionen är också en bra fråga. Båda har 8 linselement i 7 grupper. Ofta är 80-talszoomar rätt dåliga, men har Leica med ett finger så känner jag att det är ändå värt att testa denna optik. Jag betalade 250kr för denna optik och en Leica hade nog kostat kring 3000kr.

Här har jag satt objektivet på en Fujifilm GFX 100S via en adapter. Alla testbilder är orättvist tagna på mellanformat. Vill du se hur bilderna blir i småbildsformat, eller fullformat som det ofta kallas idag, så beskär du ner bilderna till 9552x6368 pixel. Inte ändra storlek på bilden utan ändra storlek på arbetsytan. Enda redigeringen från RAW till jpg var vinjetteringen.

Bländare f/3,5 och på 35mm. Ser helt okej ut. Självklart räknar jag inte med att den ska teckna ut mellanformat så det får man se mellan fingrarna med. Den tecknar ut kring en APS-C-sensor redan nu. Ser man till att detta är en 80-talszoom på full öppning så är det väldigt bra.

Bländare f/8 och på 35mm. Wow! En 80-talszoom som kan prestera detta resultat! Det är självkalrt inte det bästa jag sett och det är långt ifrån perfekt men det är bland det bästa jag sett från en normalzoom från den tiden.

Bländare f/3,5 och på 40mm. Du frågar dig nog varför jag tagit bilden på 40mm i stället för 50mm, vilket hade varit det logiska valet. Ryktena säger att den redan vid 40mm presterar mycket bättre än vid 35mm, och då blev jag naturligvis nyfiken på att prova detta. Jag skulle nog säga att den är ganska lika på 40mm som på 35mm. Däremot så tecknar den nästan ut mellanformat och det är är imponerande.

Bländare f/8 och på 40mm. Kanske snäppet bättre än på 35mm men skillnaden är liten. Däremot så tecknar den nästan ut mellanformat och det är är imponerande.

Bländare f/3,5 och på 70mm. Hoppla, här hände något! Full öppning på en 80-talszoom och är så pass bra och dessutom i stort tecknar ut mellanformat är imponerande. Inte perfekt med moderna mått, men ändå.

Bländare f/8 och på 70mm. Hahahaha, så glad jag blir. Denna billiga 80-talszoom spöar många senare konstruktioner, kanske inte moderna objektiv, men det skulle inte förvåna mig om inte detta är bättre här på 70mm än t ex Sony Zeiss Vario-Tessar T* FE 24-70/4 ZA OSS, kanske jag testar detta framöver.

Bländare f/3,5 i macroläget. Lite överstrålning men det finns en del skärpa där.

Bländare f/8 i macroläget. Detta ser riktigt bra ut. Jag är imponerad. Jag vet att jag skrivit det flera gånger nu men denna höga nivå hade jag inte väntat mig.

Bländare f/3,5. Jag och barnbarnen ordnade en demonstration till stöd för Ukraina med Mandalorian i spetsen. Denna bild hör inte till de normala testbilder jag tar men passade på att se hur den kan prestera på närbilder med mellanring. Lite mjuk på full öppning men rätt okej, så då går vi till nästa bild och bländar ner.

Bländare f/8. Detta är riktigt bra. Inte perfekt och inte det bästa jag sett men återigen för en 80-talszoom så är detta galet bra.

Som du märker så tar jag inte testbilder på bländare f/11 längre, då det i stort sett alltid börjar på att bli problem med diffraktion vid f/11 eller mindre bländaröppning.

Slutsatsen blir att denna optik överraskade mig mycket positivt. Den kan prestera riktigt bra, speciellt om du bländar ner den ett steg eller två. 80-talszoomar är generellt rätt kassa faktiskt, och speciellt normalzoomar, men denna är verkligen ett undantag. I ingressen så funderade jag hur mycket Leica varit med i konstruktionen eftersom det fanns en Leica-version av denna optik också. Med tanke på detta bildresultat så skulle jag gissa att Leica definitivt haft mer än ett finger med i designen av den optiska formulan.

2022-04-13