Captains log

Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 35/2,4

Praktica var ett billigt östtyskt märke som vi sålde på 60-70-80-talen. Objektiven räknades väl som typ okej men inte så mycket mer. Sedan fanns det östtyska Zeiss Jena som då var lite bättre objektiv men fortfarande så betraktades de som sämre än de japanska objektiven. I dagens läge har vi helt andra möjligheter att testa objektiv och vi har andra preferenser. På den tiden så pratade nästan alla endast om skärpa. Idag pratar vi om så mycket mer. Vi pratar om hur oskärpan ser ut, det vi kallar bokeh, vi pratar ofta separat om mittskärpa och kantskärpa. Vi pratar om skärpesläpp, dvs hur det ser ut när skärpan övergår till oskärpa. Vi pratar om krämig bokeh, virvelbokeh, galen bokeh, vi pratar om tonalitet, koma, diffraktion och kromatisk aberration. Många av dagens objektiv är skarpa och nästan perfekta och det är bra, men ibland vill man ha lite mer karaktär i bilderna och då vänder man sig till äldre objektiv. Flektogon är ett sådant objektiv som blivit populärt långt efter att det slutat att tillverkas. Nu ska vi se vad detta objektiv kan prestera. Om det ser intressant ut så kommer jag att använda det mer och utöka denna test framöver. Vi får se hur det går.

Här har jag satt den på en Fujifilm GFX 100 via en Kipon adapter. Alla testbilder är orättvist tagna på mellanformat. Vill du se hur bilderna blir i småbildsformat, eller fullformat som det ofta kallas idag, så beskär du ner bilderna till 9552x6368 pixel. Inte ändra storlek på bilden utan ändra storlek på arbetsytan. Enda redigeringen från RAW till jpg var vinjetteringen.

Bländare f/2,4. Rätt mjuk. Det finns tendens till skärpa i mitten men den faller snabbt mot kanterna. Detta är helt enkelt inte bra.

Bländare f/4. Mycket bättre än på full öppning. Inte alls lika mjuk. Kantskärpan räcker ungefär till för en Micro-4/3-sensor nu.

Bländare f/5,6. Ytterligare bättre. Mittskärpan är bra och kantskräpan räcker ungefär till för en APS-C-sensor.

Bländare f/8. Självklart ännu bättre nu och kantskärpan bör räcka för fullformat.

Bländare f/11. Diffraktionen äter nu upplösning så skärpan blir lite sämre. Kantskärpan räcker nu i princip till för mellanformat vilket är imponerande. Däremot så räcker inte skärpan till i hörnen men det begär jag inte heller.

Bländare f/2,4. Det finns skärpa i absoluta mitten men den faller mycket snabbt. Inte ett bra resultat men pluspoäng för närgränsen på 0,2m.

Bländare f/4. Bra skärpa i mitten men den faller mycket snabbt ut mot kanterna.

Bländare f/5,6. Bra skärpa i mitten men den faller snabbt ut mot kanterna.

Bländare f/8. Mycket bra skärpa i mitten men den faller snabbt ut mot kanterna.

Bländare f/11. Diffraktionen äter nu upplösning och det är bara "bra" skärpa i mitten och den faller fortfarande snabbt ut mot kanterna.

Slutsatsen blir att denna optik är typ okej. Det är inte en optik jag skulle använda på en modern kamera. Den går att använda om man bländar ner till minst f/4 men jag kan inte känna någon motivation till att använda den. Den är inte tillräckligt bra och har inte heller tillräcklig charm. Många äldre objektiv kan vara halvdåliga men ha en unik karaktär som gör dem roliga att använda. Den känns gediget och bra byggd. Mittskärpan är bra men kantskärpan är inget att skryta om, det är först vid f/8 den är okej. Den gillar inte motljus på större bländare. Den vinjetterar en hel del, vilket kan var charmigt eller irriterande beroende på vad du tycker. Den ger inga fina solstjärnor. Den har en hel del distortion och även en hel del komafel. Återigen så är det en kul optik att ha i en samling men jag skulle inte använda den.

2020-02-18