Captains log

Svalbard: Gruva 7

Vi tog en ATV-tur en bit utanför Longyearbyen. Gruvor och dalgångar är numrerade. Tydligt och effektivt. Svalbard har många övergivna gruvor och den enda norska gruvan som fortfarande är aktiv är just gruva 7. De bryter 125000 ton kol varje år nu och det kolet går mestadels till Svalbards energiförsörjning. Tanken var att stänga gruvan 2023 och därefter gå över till diesel, och sedan så småningom hitta något miljövänligare alternativ. 80 jobb går då förlorade. Med allt som händer i världen just nu så kan gruvdriften eventuellt förlängas en tid. Den andra aktiva gruvan ligger i Barentsburg och drivs av Ryssland. klicka på bilderna får att se dem i full upplösning.

Det finns sammanlagt 50 kilometer vägar i Longyearbyen. Vägnätet sträcker sig utanför staden endast till hyttområdet i Björndalen bortom Hotellneset och till Gruva 7 i Adventdalen. Vintertid finns skoterleder till Barentsburg och Sveagruvan via Adventdalen och Longyeardalen.

Denna övergivna linbanecentral ligger i själva Longyearbyen.

Detta ser man från centrum av Longyearbyen.

Detta ser man från centrum av Longyearbyen. Ligger långt uppe på bergsidan.

På ena bergsidan mot Longyearbyen så har de haft problem med laviner och därför bygger de lavinskydd. Inte den säkraste arbetsplatsen kanske.

Vi besökte en hundgård med massor av sociala hundar. Denna hade roligaste namnet.

Amerikanergruva, eller Gruva 1a, var en kolgruva i Longyearbyen. Trondhjem Spitsbergen Kulkompani hade 1903 etablerat Trøndergruva ovanför Hotellneset vid Adventfjordens mynning i Isfjorden. John Munroe Longyear köpte den 1905, etablerade Arctic Coal Company, grundade Longyear City och drog igång utvinning i Amerikanergruva i samma fjällmassiv, men längre in i fjorden. Kolet i gruvan ligger på 230 meters höjd över havet och har en flöts som är en meter tjock. Det utbrutna kolet fraktades med kabelbana utmed bergssidan till Skjæringa och sedan nedför resterande sluttning med en rälsbana till utlastningskajen. Natten till den 3 januari 1920 tog en dammexplosion i gruvan livet av 26 gruvarbetare, varefter gruvan stängdes av Store Norske Spitsbergen Kulkompani A/S. Den fortsatta utvinningen koncentrerades till Gruve 2 i Sukkertoppen på andra sidan om Longyearälven.

Mer ruiner efter kolbrytningen.

Gruva 2 (Gruve 2 på norska) var en gruva i Longyearbyen i Svalbard som var i drift mellan 1913 och 1964. Arctic Coal Company hade påbörjat tillredningen av Gruve 2 år 1913, på den motsatta, östliga sidan av Longyeardalen i jämförelse med den äldre Gruve 1. Tillredningen fortsattes av Store Norske Spitsbergen Kulkompani A/S 1918, och efter den store gruvolyckan i Gruve 1 år 1920 påskyndades arbetet med att få igång Gruve 2. Produktionen startade 1921. Gruve 2 hade under många år en hög produktionsnivå, och så småningom hade orter drivits genom hela bergsmassivet och ut på andra sidan i Endalen. På 1930-talet hade transportvägarna blivit långa och gångarna i kolflötsen så låga att det blev svårt att fortsätta utvinningen. År 1937 upphörde produktionen vid den första inslagspunkten, och en ny inslagspunkt (Gruva 2b) byggdes längre söderut rakt ovanför Nybyen, som ligger längre in i Longyeardalen. Efter Gruve 2b, som lokalt kallats "Julenissegruva", finns idag en stor byggnadsruin. Under andra världskriget sköts Gruve 2 i brand av det tyske slagskeppet Scharnhorst som en del av Operasjon Zitronella 1943. Gruvan brann fram till 1962. Efter krigsslutet började arbetet med att återuppta driften i Gruve 2, och produktionen kom igång igen 1947. I januari 1952 drabbades gruvan av en gasexplosion, varvid sex gruvarbetare omkom. Åren 1960–1964 låg utvinningen nere, med låga kolpriser och med en ny gruva i Platåberget, Gruve 3, öppnad. Från 1964 och fram till dess kolflötsen hade färdigexploaterats vintern 1967/1968 var gruvan åter i produktion.

Närbild av Gruva 2.

En självklar turistbild.

Vattenförsörjning sker här från färskvattendammen Isdammen i Adventdalen. Innan ledningar byggdes, levererades dricksvatten till husen som is från Isdammen med häst och släde.

Klicka här för att se panoramat i högre upplösning (21MB) >>

Klicka här för att se panoramat i full upplösning (139MB) >>

Klicka här för att se panoramat i högre upplösning (14MB) >>

Klicka här för att se panoramat i full upplösning (175MB) >>

Klicka här för att se panoramat i högre upplösning (13MB) >>

Klicka här för att se panoramat i full upplösning (165MB) >>

Gruva 6 (Gruve 6 på norska) var en tidigare kolgruva utanför Longyearbyen i Svalbard. Gruvan ligger på 323 meters höjd i fjället Bolternosa i Adventdalen mellan Todalen och Bolterdalen. Tillredningen skedde 1967–1969, och driften pågick 1969–1981 enligt metoden retirerande strossdrift. Den avslutades innan allt kol tagits ut. Flötsen var 0,70 – 1,0 meter tjock. Frakten av kol från gruvan gick med kabelbana. Den existerande kabelbanan förlängdes 3,8 kilometer från vinkelstationen för Gruve 5 i Adventdalen. Detta var den sista linbanan för koltransport som byggdes vid Longyearbyen. För den nyare Gruve 7 längre in i Adventdalen förlängdes inte kabelbanan. På sträckan från Gruve 6 finns den kvar och restaurerades, liksom vinkelstationen, 2010–2011.

Från gruva 6.

Slutligen en helt ointressant bild av Gruva 7. På grund av vägarbete så fick vi inte köra ända upp.

2022-07-07