Captains log

Olympus G Zuiko 42mm f/1,8

Denna optik sitter normalt på en Olympus-S mätsökarkamera från 1962, men jag har skruvat loss den och byggt en adapter så att jag kan använda optiken på en modern digitalkamera. Denna optik har ett gott rykte. Den har 7 linselement, så det verkar vara en avancerad konstruktion.

Här har jag satt objektivet på en Sony A7R IV med 61 MP. Enda redigeringen från RAW till jpg var vinjetteringen.

Här sitter optiken på sin ordinarie plats.

Här avlägsnas den från sin Olympus-S. Man skruvar bort en stor mutter bak så kommer optiken loss. Den sitter då fast i blixtsynk-kablarna. Dessa klipper man av så blir optiken fri från kamerahuset.

Centralslutaren är stängd och då finns det två vägar att gå. Antingen så spänner man upp slutaren och spärrar en pigg. Eller också plockar man helt enkelt ut slutarbladen. Jag har ingen avsikt att återställa denna optik till huset igen så slutarbladen fick avlägsnas.

Jag beställde en adapter med inbyggd fokuseringsring som är från M42 till Sony E. Sedan slipar jag ner en stepring som är från 42mm till 52mm, och jag slipar ner 52mm-sidan med hjälp av sandpapper som liggger på plan yta tills den blir i rätt höjd så att optiken fokuserar på oändligt. Jag satte stepringen på M42-mellanringar för att få bättre grepp. Inte min idé, jag såg tipset på Youtube.

Bländare f/1,8. Hyfsad mittskärpa men utåt kanterna avtar skärpan rejält och vi ser både astigmatism och kromatisk aberration.

Bländare f/2,8. Bra mittskärpa med tanke på ålder och pris. Kanterna bättre men problem kvarstår.

Bländare f/4. Bra mittskärpa. Kanterna avsevärt bättre men är långt ifrån perfekta.

Bländare f/5,6. Ännu bättre mittskärpa. Kanterna bättre också, dock inte helt bra.

Bländare f/8. Bra mittskärpa men lite sämre än vid f/5,6, detta på grund av diffraktion. Kantskärpan bättre.

Bländare f/11. Diffraktionen äter skärpa så mitten är märkbart sämre än både f8 och f5,6, men kanterna är som allra bäst här.

Bländare f/1,8. Med tanke på ålder och pris så är den bättre än väntat på full öppning. Det är dock inte ett bra resultat.

Bländare f/2,8. Bra mittskärpa. Nu kan vi inte se skärpan i varken hörn eller kant på denna bild men det är inte avsikten heller, jag är mest nyfiken på bokehn. Pentagonerna är hyfsat mjuka ändå.

Bländare f/4. Faktiskt riktigt bra mittskärpa. Bra jobbat Olympus!

Bländare f/5,6. Bra mittskärpa. En kompaktkamera från 1962 ska inte klara av så här bra skärpa. Faktiskt lite imponerande. Pentagonerna i bokehn börjar dock på att bli lite gyttriga.

Bländare f/8. Diffraktionen börjar äta upplösning redan här och den var bättre på f/5,6.

Bländare f/11. Diffraktionen äter ännu mer upplösning. Den var bästa på f/5,6 även på närbilder.

Slutsatsen blir att denna optik var långt mycket bättre än jag någonsin kunnat gissa. Den är inte alls perfekt på något sätt men för att vara en kompaktkameraoptik från 1962 så är den fantastisk. Nu har jag inte redigerat bilderna mer än vinjettering vid raw-konverteringen till jpg, men om jag fått lägga till pyttelite kontrast så hade resultatet blivit ännu bättre. Denna gamla och udda optik går faktiskt att använda på en modern digitalkamera. Här dessutom på en 61 MP upplösning vilket är mångdubbelt mot vad den var konstruerad för. Ingen optik att sträva efter, en modern optik är självklart bättre, men det var verkligen kul att göra denna test. Jag kommer absolut att använda optiken igen. Bara för att det är kul.

2021-06-24