GFX + PK

Låt oss börja med det objektiv som jag har gillat sedan 1976 då det släpptes. Det lustiga är att jag har aldrig ägt någon sådan optik. De slutade tillverkas 1984. Men jag har alltid gillat looken. Förmodligen var jag drabbad av förutfattade meningar, för hur kan en pancake som är så platt vara något att ha? Måste vara halvkass. Dessutom en medioker ljustyrka på bara 2,8. Cool men ointressant att använda. Eller? Efter att ha gjort en snabbtest så har jag lite ändrat uppfattning.

Det är väl bäst att jag nämner att dessa tester inte alls är kompletta, jag lägger ingen vikt vid kantskärpa denna gång eller hur den tecknar en zebra på en fjälltopp med delvis molnig himmel. Jag vill bara snabbt få ett grepp om objektiven är exceptionellt bra eller om de har en intressant återgivning. Samt att denna gång har jag inte beskurit ner till fullformat utan kör dem, helt orättvist, på mellanformat. 

 

SMC Pentax 40/2,8 på f/2,8. Lite mjuk men en okej bokeh, även om inte bokehbollarna är helt runda. Det som är lite spännade är att den faktiskt ger de så eftertraktade bokehringarna, dvs en ljusare ytterkant i reflexerna.

 

SMC Pentax 40/2,8 på f/5,6. Klicka på bilderna om du vill se dem i full upplösning. Objektivet har bara fem bländarblad så nedbländat blir helt klart reflexer och bokeh lidande medan skärpan ökar markant. Kommer jag att använda objektivet i framtiden? Kanske som kuriosa någon gång, men generellt är svaret nej. Jag är dock lite nyfiken på bokehringarna men jag tror att jag kommer att använda Fujinon 55/2,2 istället för den typen av fotografering.

 

 

Nu byter vi objektiv till SMC Pentax 50/1,4. Liten och smidig för sin ljusstyrka. En betydligt mer avancerad konstruktion än vad SMC Pentax 40/2,8 är.

 

SMC Pentax 50/1,4 på f/1,4. Lite mjuk men inte kass, inte runda bokehbollar men helt okej bokeh på denna bild trots en väldigt störig bakgrund 

 

SMC Pentax 50/1,4 på f/5,6 men beskuren till fullformat. Riktigt skarp. Nu ser man bländarformen tydligt i reflexerna. Även om den har fler bländarblad, 8st, än de andra i denna snabbtest så hade den ändå behövt betydligt fler bländarblad för att få en rund öppning. På den tiden så var 6 bländarblad nästan standard på alla objektiv.

 

Vi går vidare med Pentax K-fattning och nu har jag hittat en Ricoh 50/2, en billig och smidig optik som var mycket vanlig i paket med kamerahuset. En riktig kit-optik. Men låt oss se vad den går för.

 

Ricoh Rikenon 50/2 på f/2. Denna plastiga och billiga kit-optik presterar helt klart över förväntan. Det är långt ifrån perfekt, det är mjukt, men jag trodde den skulle vara sämre.

 

Ricoh Rikenon 50/2 på f/5,6. Det här ser ändå bra ut. Nu ser man bländarformen tydligt i reflexerna. På den tiden så var 6 bländarblad nästan standard på alla objektiv. Detta gör att bokehn blir klart lidande när man bländar ner.

 

Uuuuuhhh, sätta en Chinon optik på en GFX? Vi får se...

 

Chinon 50/1,7. Ungefär samma nivå som Ricoh. Bättre än väntat men på full öppning är det inte bra, men på den tiden var typ inget objektiv bra på full öppning. Inte som det är idag. Alls. Vi går vidare och bländar ner.

 

Chinon 50/1,7 på f/5,6. Återigen i samma nivå som Ricoh. Återigen bättre än förväntat. Både Ricoh och Chinon tillhörde B-laget, men många av deras objektiv kan mäta sig med de fem stora på den tiden. Kanske behöver skriva att de fem stora på 70-90-talet var Nikon, Canon, Olympus, Pentax och Minolta.

 

Låt oss jämföra de tre 50mm på full öppning. Från höger till vänster, Pentax, Chinon och Ricoh. Tänk på att Pentax är på f/1,4. Den dubbeteckning du ser är inte skakningsoskärpa utan något som äldre objektiv hade problem med på den tiden. Klicka på bilderna om du vill se dem större.

 

Här alla på f/5,6 och det ser riktigt bra ut på alla tre. Nu i ordningen Ricoh - Chinon - Pentax. 50mm är rätt lätta att bygga, även telen upp till 135mm är lätta att bygga, men vidvinklar är betydligt krångligare. Så nu när jag ändå har en PK-adapter på så kan vi göra något riktigt hemskt...

 

Det känns som hädelse att sätta en Makinon på en GFX. Du kan läsa mer om Makinon i vår blogg. Bländaren har helt beckat igen så nedbländning sker med våld.

 

Makinon 135/2,8 på f/2,8. Inte katastrof men inte bra heller.

 

Makinon 135/2,8 på f/5,6. Ser riktigt bra ut. I mitten i alla fall. Nu testar jag ju inte kanstskärpan just denna gång, inte heller motljusegenskaper, två punkter där jag tror denna optik skulle fallera. Låt oss sätta den i macroläget...

 

Makinon 135/2,8 på f/2,8 och i macroläge. Låt oss säga att bildkvaliteten lämnar en del att önska. Med en del menar jag allt. Horribelt dåligt. Nedbländat blir det klart bättre men ändå.

Som sagt, en snabbtest av lite gammalt glas. Kul att se vad de kan prestera och det mesta var ändå bättre än jag väntat. Jag kommer nog inte att använda någon av dessa objektiv igen. De var inte fantastiska och de hade ingen spännande karaktär. Men har du någon av dessa liggande hemma, Makinon undanräknad, så är de tillräckligt bra för att användas på moderna kameror.

Bild och text: © Thomas Lövgren

2018-05-22