Mamiya-Sekor ES 135mm f/2,8

1971 släppte Mamiya en unik kamera med modellbeteckningen "auto XTL". Denna kamera använde Mamiya ES-objektiv som hade en egen bajonettfattning. Jag ramlade över ett sådant och blev nyfiken på hur bra det kan vara.

P7310034-2.jpg

Här har jag satt den på en Fujifilm GFX 50S via en Kipon Leica R-adapter. Och eltejp. Inte den optimala lösningen men finns det ingen adapter tillgänglig så får man improvisera. ES-bajonetten rymdes innanför R-bajonetten så precisionen blir faktiskt bra. Tyvärr så stämmer inte djupet på adaptern så det gick inte att fokusera på oändligt. Så detta blir en lite bristfällig test men jag var ändå nyfiken på hur den kan prestera. Kanske denna test kommer att uppdateras i framtiden om jag hittar en lämplig adapter.

Alla testbilder är orättvist tagna på mellanformat. Vill du se hur bilderna blir i småbildsformat, eller fullformat som det ofta kallas idag, så beskär du ner bilderna till 6768x4512 pixel. Inte ändra storlek på bilden utan ändra storlek på arbetsytan. Enda redigeringen från RAW till jpg var vinjetteringen. 


ES135-1-2.jpg

Bländare f/2,8. Full öppning på en optik från 1971 och det ser så här pass bra ut är förvånande.

 

ES135-2-2.jpg

Bländare f/4. Helt okej skärpa. Dock inte imponerande.

 

ES135-3-2.jpg

Bländare f/5,6. Typ okej skärpa. 

 

ES135-5-2.jpg

Bländare f/11. Nu tar diffraktionen över och äter upplösning.

Slutsatsen blir att detta är en okej optik för sin ålder. Varken skärpa eller upplösning räcker riktigt till för en modern kamera. Som sagt så hade jag ingen adapter som fokuserar på oändligt, men jag vill nog ändå inte lägga mer tid på denna optik då den inte imponerade. Kul att testa ändå, då ES-objektiv är mycket ovanliga.

Bild och text: © Thomas Lövgren

2019-11-01