Captains log

Pentax Macro-Takumar 50mm f/4

Det finns tre versionen av Pentax Macro-Takumar 50/4 och detta är den första versionen som ger stjärnbokeh och klarar skala 1:1. Den tillverkades 1964-1966 och har 4 linselement i 3 grupper. Den väger 265 gram och har 8 bländarblad.

Här har jag satt den på en Fujifilm GFX 100 via en Kipon adapter. Alla testbilder är orättvist tagna på mellanformat. Vill du se hur bilderna blir i småbildsformat, eller fullformat som det ofta kallas idag, så beskär du ner bilderna till 9552x6368 pixel. Inte ändra storlek på bilden utan ändra storlek på arbetsytan. Enda redigeringen från RAW till jpg var vinjetteringen.

Bländare f/4. Helt okej mittskärpa. Kantskärpan räcker ungefär för en APS-C-sensor.

Bländare f/5,6. Bra mittskärpa. Kantskärpan räcker nu ungefärför fullformat. Att den inte klarar mellanformat till varken hörn eller kantskärpa kan ingen kräva.

Bländare f/8. Bra mittskärpa och kantskärpan räcker som sagt ungefär för fullformat.

Bländare f/11. Ser bra ut trots att diffraktionen nu börjar äta upplösning.

Bländare f/4. Här på ca 45cm, vilken är närgränsen på en vanlig 50mm. Hyfsad skärpa, ser en del överstrålning vid stora texten, nej, det är inte skakningsoskärpa. Ser också att bländaren inte har öppnats till 100% fast bländarringen var i botten.

Bländare f/5,6. Bättre skärpa men är inte riktigt krispigt. Överstrålningen är borta. Nu börjar bokehbollarna bli till stjärnor.

Bländare f/8. Bra skärpa men är inte riktigt krispig. Bokehbollarna är nu helt utvecklade stjärnor. På gott och ont. Kul men kan vara störande.

Bländare f/11. Oj! Diffraktionen gick hårt åt denna optik vid denna bländaröppning. Påtagligt sämre.

Bländare f/4. Här på max närgräns. Skala 1:1. Hyfsad skärpa men rejält med överstrålning. Den skulle verkligen behövt vara "Super-Multi-Coated", men det kom inte förrän i version 3.

Bländare f/5,6. Helt okej skärpa men inte fullt så krispig som jag hoppats på.

Bländare f/8. Typ bra skärpa men som jag sagt tidigare så blir den aldrig riktigt krispig.

Bländare f/11. Ser helt okej ut trots diffraktionen.

Här är en bild där jag använde Pentax Macro-Takumar 50/4. Beskuren.

Vid bländare f/8 så ger de åtta bländarbladen en stjärnbokeh. Här med färgad julbelysning. Beskuren.

Vid bländare f/8 så ger de åtta bländarbladen en stjärnbokeh. Här med vit julbelysning. Beskuren.

Slutsatsen blir att detta är en gammal optik på de flesta sätt och vis. Den var oerhört bra på sin tid men avsaknaden av en flera lagers antireflexbehandling märks. Den är okej att använda men varför skulle man använda den när det finns så mycket bättre objektiv för samma prislapp? Den här gör sig bättre på en hyllan än på kameran. Du kan ta fram den om du vill leka med stjärnbokeh någon gång, men som macro-optik så är senare Pentaxversioner alla bättre. Kan också rekommendera Canon FDn 50/3,5 som levererar fina macrobilder för nästan inga pengar alls. Självklart så är en modern macrooptik överlägsen dem alla. På macro så är upplösning och skärpa så viktigt. Det finns ingen egentlig charm att söka efter via gamla objektiv på den typen av bilder.

2020-12-11